Jag älskar att laga indiskt. På hösten och vintern.

Brukar kalla det för min ultimata comfort food. (Undrar om det är ifrån detta uttryck som det svenska tröstätandet kommit ifrån???? ;)

Och så läste jag häromdagen något som fick mig att gapa. Inte för att det var så banbrytande men för att det var så uppenbart.

Matlagningskonsten uppfanns för att tillaga den mat som inte var så god att äta i sin naturliga form/smak.

Ha... vad sägs om det?

En solmogen och solvarm tomat delad i ojämna skivor, värvade med svala bitar av mozarella och toppad med basilikablad direkt från rabatten? Kräver inte mycket mer än ett halvvarv med pepparkvarnen, några flingor salt och en generös skvätt av olivolja. Den rätten skriker sol och värme, det är som att det ligger mozarella och tomatskivor mellan varenda bokstav i ordet SOMMAR :)

Till skillnad från min masala box som innehåller minst 15 olika malda eller hela torkade kryddor, och då räknar jag inte ens den färska vitlöken, ingefäran eller chillin.

Men vad ska man annars ta till när grönsakerna inte smakar någonting? Typ 8 månader om året, för våran del.

Eller när råvarorna bli snabbt dåliga i solen, till ex. i Indien?

Iom denna uppenbarelse serverade jag smörstekt fransk omellet till frukost med salt, peppar och bara skivad tomat idag, de enklaste och finaste smakerna talade helt för sig själva. Till och med till en fyraåring :)

Njut av sommarens smaker!