De flesta vet vad som är bra för dem...

Att sömnen är viktig.

Vilken mat är nyttigast.

Att för mycket vin mår man inte bra av.

Att man blir glad av fysisk ansträngning.

Wiekszosc z nas wie, co jest dla nas najlepsze...

Ze sen jest wazny.

Jakie jedzenie jest zdrowe.

Ze za duzo wina nam nie sluzy.

A uprawianie sportow wrecz odwrotnie.

Men ändå så dricker vi för mycket och sover och motionerar för lite.

A i tak pijemy za duzo a za malo spimy i sie ruszamy.

Själv har jag såååå svårt att släcka klockan 22...

Ja np. nie potrafie sie zmusic do gaszenia przed godzina 22..

och rulla ut mattan...

i do rozwijania maty do yogi...

Fast jag vet att det är den bästa investeringen i min tillfriskning. Den finaste gåvan jag kan ge till mig själv.

Mimo, ze wiem, ze to inwestyzcja w wyzdrowienie. Najpiekniejszy dar, jaki moge sobie ofiarowac.

Så varför inte ta detta på högsta allvar? Varför är det så svårt att prioritera SIG SJÄLV i sitt eget liv?

Det är en falsk blyghet eller en ren och skär dumhet att tro att någon annan kan göra det åt oss.

Det är bara vi själva som vet vad vi behöver.

Var vår ballanspunkt finns...

Dlaczego wiec nie traktuje tego z najwieksza powaga? Dlaczego nie stawiam SIEBIE na pierwszym miejscu w swoim wlasnym zyciu?

Czy to z falszywej skromnosci czy z czystej glupoty?

Przeciez tylko ja wiem, czego mi ta na prawde potrzeba.

Gdzie lezy moj punkt rownowagi...

Så jag manifesterar det här och nu, framför alla er som läser, att mina 4 NON-negotiables är:

Dlatego ja sama, tu i teraz, przed Wami, ktorzy dzis tutaj zajrzeli wypowiadam moj manifest osobisty, ze moje 4 NIE-negocjowalne potrzeby to:

• God nattssömn dobry, dlugi sen
• Grönsaksjuice swiezo wyciskany sok warzywny
• Daglig yogautövning codzienna yoga
• Meditation medytacja

Det är ju helg stax. Så jag skålar på det mina Vänner!
Weekend za pasem a wiec Wasze zdrowie drodzy Przyjaciele!

Vad är era egna NON-negotiables?

Jakie sa Wasze NIE-negocjowalne potrzeby?

Love and peace within   

En lång, tung och omtumlande dag.

Med jättebra inslag.

Dlugi, nielatwy, oszalamiajacy dzien.

Fick ta avsked från en Superfin Person som har varit mitt stöd i många svåra stunder de senaste två åren.

Czas pozegnania z Bardzo Wazna dla mnie Osoba, ktora wspierala mnie przez ostatnie dwa lata w walce z wypaleniem.

(Dziekuje za wszystko!)

Alla tankar har inte hunnit lägga sig. Jag har så mycket kvar att lära. Så mycket måste falla på plats fortfarande.

Refleksje jeszcze nie zdazyly sie "ulezec". Droga jeszcze przede mna dluga do wyzdrowienia. Tyle klockow nadal bezladnie porozrzucanych w tej ukladance. 

Men jag är på god väg och jag är inte ensam.

På dagens medicinsk yoga har jag somnat 3 gånger...

Ale juz powoli zarysowuja sie jakies ksztalty... Nie bladze sama na tej drodze.

Na dzisiejszej sesji yogi zasnelam trzy razy...

Jag trodde inte jag skulle orka ta mig hem.

Myslalam, ze nie doczlapie sie do domu.

Men det gjorde jag...till dessa godingar:

Ale udalo sie... A w domu czekala na mnie niespdzianka :)

Min lilla Buddha har varit med mig sedan i vintras. Nu blir jag stämplad med min ZEBRAZONE vart jag än går!

Moj maly Buddha towarzyszy mi juz od zeszlej zimy. Od teraz bede tez przypieczetowana moja ZEBRAZONE :) Szczescie!

Tack Linda från Lindasmycken. Hur känns det att göra människor glada till vardags? :)

Bransoletki zostaly zrobione tu w Szwecji przez bardzo zdolna dziewczyne, Linde z Lindasmycken.

Varje dag är en regnbåge av känslor... jag tror att jag precis fått en idée till ett nytt armband!

Kazdy dzien mieni sie tecza uczuc... chyba mam nowy pomysl na bransoletke!

Love and peace within!   

Dvs det bästa från mina båda hemländer...

(En översättning av mitt bidrag som jag gjort till en comunity Polskor i Utlandet)

Jag hatar att packa! Även när vi ska iväg till landet en helg så brukar jag ta med mig både en novell, en lite mer vetenskaplig bok och en trave med olika tidningar, helst på flera språk. Till det min virknål, pussel och tre olika nagellack. Jag kan helt enkelt inte förutse vad jag kommer att vara sugen på om en dag eller två.

När jag flyttade från Polen till Sverige för 12 år sedan så var det kan man säga en liten liten aning svårare att packa. Så jag tog med allt!

Utom familjen och min gamla byrå som jag köpt på loppis i Warszawa.

Det som inte gick att packa in i ikeapåsar och in a bakluckan på M´s passat, och som absolut behövs i min himmel på jorden, är:

STORKAR!

Graciösa och eleganta fåglar som lyckas föra sig som om de var heroes of the world! Jag saknar dem i Sverige. Deras vackra, starka vingar utsprida över ändlösa, gröna åkrar, deras läte som ekade på kvällarna när de satt i sina bon och jag smög ut från min mormors hus för att lyssna. Storkar symboliserar för mig en ren och harmonisk natur.

MATMARKNADER

Med färska, närodlade grönsaker och frukt är även dessa en symbol av en oförstörd natur. När jag åker hem till Polen på somrarna så går jag alltid dit minst en gång! Det är ren matporr. Man får titta, titta, titta! Klämma på varje potatis innan den hamnar på vågen. Känna på varje tomat och bita i ett par plommon för att vara säker att de är maskfria. Ingen som ringer polisen för det! Maten på marknaden inte bara SER ut som, men även SMAKAR som godis. Såsom det gjorde när jag var liten.

Och jordgubbar, de säljs i stora korgar som man tar med sig hem och lämnar tillbaka en annan dag. Det är liksom lugnt…

FÄRSKA SURA GURKOR

En smak av polsk sommar när jag var liten. Även med mammas exakta instruktioner på hur man bereder inläggningen till dessa, har jag aldrig lyckats få fram den smaken. Och den ÄR himmelsk!

POLSK TEATER

Jag klarar faktiskt inte av att översätta den text som följde här. Men tänk såhär: du går i öknen utan vatten. Du går och går och går… och sedan djupdyker du i en basäng fylld med klarblått, svalt vatten. Det är så det känns för mig att uppleva teater på polska.

Jag har provat svenskt teater några gånger men… den är för modern för mig för det mesta. Det är alltid en upplevelse på sitt sätt, men jag känner mig som ett uttorkat russin efter det iaf ;)

FOKSAL-vägen i Warszawa

Även där hade jag svårt att förklara, även på polska! Det är bäst jag visar bilderna och säger att det är just på den gatan som jag började fatta vem jag är. Dessa byggnader har sett en förvandling från en osäker, o-anpassningsbar, klumpig ungdom till en precis likadan “nästan vuxen”. Låter deprimerande men jag minns att jag var ganska lycklig just då.

Halvvägs!!! Nu ska jag byta sida och berätta om det som jag tycker är himmelskt i Sverige:

ALLA FÅR VARA I FRED ATTITYDEN, jag behöver väl inte förklara så mycket. Bilden säger allt :)

LIVET BÖRJAR EFTER 70! Det är en stor skillnad mellan polska och svenska pensionärer. De polska saknar pengar till medicin och vård och de svenska åker Vasaloppet, reser och umgås med varandra. Det är en lite förenklad bild av verkligheten, åt båda hållen, men jag skulle önska att den polska pensionären hade det lite fetare iaf.

 DET FINNS INGET DÅLIGT VÄDER, BARA DÅLIGA KLÄDER. Polska barn gömmer sig inomhus så fort det börjar dugga lite på höstkanten. Utevistelse för små barn verkar inte vara lika viktig där. Och det saknas rätt sorts utekläder, som galonisar och riktigt tåliga overaller, som den på bilden ;)

Barnen har kanske hunnit träna lite mer på sin skrivstil men de är oerhört bleka och blir lätt sjuka vintertid.

ISPROMENADER på Mälaren. Dessa bilder talar högre än ord <3

ÅTERVINNING  OCH SOPSORTERING. Det börjar bli bättre med den saken. Man kan källsortera hemma och beställa hämtning av sina fyllda, färgglada soppåsar men det saknas sopstationer såsom dessa på bilden nedan.

Jättecool maskin! :)

Byggavfall eller en gammal tvättmaskin är ingen överraskning under en skogspromenad i Polen. Det är så upprörande, men det finns faktiskt inga dedikerade platser för skräp. Ett riktigt moment 22!

Man saknar ju allra mest det man inte kan få tag på. Gräset är ju alltid grönare hos andra… Ja! Det handlar om perspektivet… Som en UTVANDRARE håller man de gamla minnen kära fast verkligheten har förändrats. Fast det kanske inte gör något om det hjälper en att överleva?

Ett bra, meningsfullt och berikande liv beror knappast på platsen vi befinner oss på…

Det är vad vi har med oss och vem vi möter som gör skillnaden.

Tack att du orkade läsa ända hit! <3

Kasia

Fullrulle hela morgonen? STANNA! Ge dig själv ETT djupt andetag och säg till dig själv: Jag bryr mig om dig, Älskling :)

Ha en fin dag idag också!

Zabiegany poranek? ZATRZYMAJ SIE! Podaruj sobie JEDEN gleboki oddech i powiedz sobie: To dla Ciebie, Kochanie!

Dobrego dnia!

Love and peace within!   

Pamietasz upomnienia rodzicow:
-Patrz po nogi!
-Miej oczy i uszy szeroko otwarte!
-Nie przegap...

Nauczyli Cie tez zamykac oczy? Odkrywac z ciekawoscia caly ten wspanialy wewnetrzny swiat, jaki kryje sie pod Twoimi zamknietymi powiekami?
...
Kommer du ihåg hur föräldrarna sa:
-Titta fram!
-Håll ögonen och öronen öppna!
-Missa inte...

Har de även lärt dig att blunda? Att upptäcka hela den fantastiska värld som finns inom dig? Bakom stängda ögonlock...

Love and peace within <3

czyli MOJ KRAJ IDEALNY (Projekt Wrzesniowy Klubu Polki na Obczyznie)

(översättning till Svenska är på väg!)

Nienawidze sie pakowac! Nawet na krotki weekend na wsi zabieram zwykle i jakas powiesc, cos bardziej naukowego i stos gazet z roznych dziedzin. Chetnie w roznych jezykach! Do tego szydelko, puzzle i 3 rozne lakiery do paznokci. Zwyczajnie nie umiem sobie wyobrazic na co bede miala ochote za dzien czy za dwa.

Kiedy 12 lat temu pakowalam sie na nowe zycie w zupelnie obcym kraju bylo nawet jeszcze troszke trudniej! Dlatego wzielam wszystko co mialam!

Oprocz rodziny i przezartej przez robaki komody z Warszawskiego Kola.

To, czego nie udalo mi sie zapakowac z Polski do niebieskich, szeleszczacych ikeowskich toreb i wcisnac do bagaznika samochodu osobowego marki passat, a bez czego nie moze byc mowy o raju na ziemi, to:

BOCIANY!

Stworzenia o wielkiej gracji i elegancji a jednoczesnie zupelnie lekcewazace wszystko i wszystkich. No, moze wszystko oprocz szerokoustych zab!

 
Bardzo mi ich brakuje w Szwecji. Czerwonych dziobow, silnych, rozpietych w powietrzu skrzydel, kiedy koluja nad polami, i wieczornego klekotu w gniazdach. Sa dla mnie symbolem nieskazonego srodowiska naturalnego i harmonii w naturze.

TARGOWISKA PYSZNOSCI

Sybolizuja wlasciwie to samo, co bociany, tylko w bardziej jadalnej formie. Do tej pory odwiedzajac dom rodzinny pora letnia staram sie choc raz wybrac na targ swiezych warzyw i owocow. Taka troche pornografia kulinarna. Mozna dotknac kazdego kartofelka, zanim trafi na wage, sprawdzic jedrnosc pomidorkow i podgryzac bezkarnie sliwki wegierki w poszukiwaniu robakow. Nikt nie grozi od razu zawiadamianiem policji, jak to bywa w szwedzkich sklepach. Poza tym warzywa maja SMAK! Taki, jaki pamietam z dziecinstwa. Bardzo rzadkie  targi ekologicznej, lokalnej zywnosci w okolicach Sztokholmu to skala MINI, a cena, oczywisice - MAXI. No i smak nie ten.

Tesknie za lubiankami pelnymi soczystych truskawek, nareczami kwiatow i tak dobrze mi znanym widokiem spracowanych, pomarszczonych przybrudzonych dloni czestujacych tu czeresnia, tu agrestem a czasem grubym plastrem ogorka!

OGORKI MALOSOLNE

Smak lata i rodzinnego domu. Mimo najdokladniejszych instrukcji od Mamy nigdy nie udalo mi sie uzyskac tego smaku tutaj. A probowalam, przysiegam! Polowalam na liscie wisni i czarnej porzeczki, chrzan i ogroki gruntowe, na ktore sezon w Szwecji jest bardzo krotki! Nie wyszlo!

A kazdy glupi wie, ze bez malosolnych to nie raj!

To TRAGEDIA po prostu!

I tak oto plynnie przechodze do kolejnego punktu niezbednego w moim kraju idealnym:

POLSKI TEATR

Nasza polska, wypielegnowana w trudnych czasach wrazliwosc. Miejsce kultury w zyciu znekanego codzinnoscia, a spragnionego wyzszych doznan czlowieka. Zabawa slowem, zonglerka emocjami. Dawny kanon piekna w opozycji do dzisiejszej drobno posiekanej i na wpol strawionej tzw. rozrywki. Czuje sie na szwedzkiej ziemi bardzo zubozala. W Sztokholmie pokazuja czasem polskie komedie. Nierzadko w swietnej obsadzie. Za to jestem bardzo wdzieczna. Ale tesknie za teatrem klasycznym i zabieram go do swojego raju na ziemi.

ULICA FOKSAL  w Warszawie

Sprawa raczej przegrana, bo nie wiem, jak to wytlumaczyc! Powinnam wlasciwie oddac to ostatnie miejsce buleczkom drozdzowym z serem i oszczedzic sobie klopotu, ale zbyt powaznie podchodze do tego mojego prywatnego raju na ziemi…

(Fot. www.bezmapy.pl)

Ulica niedluga, moze nawet niepozorna dla tego, kto pod nogi rezolutnie patrzy. Dla mnie mistyczna prawie i wydeptana setki razy.

 
(Fot. starsza.flog.pl)

W czasie moich studiow na koncu ulicy Foksal funkcjonowalo nadal Kino Foksal. Pokazywali niszowe, niehollywoodzkie filmy a miedzy seansami wietrzyli sale kinowa otwierajac rozklekotane okna.

Zdaje sie, ze wlasnie na tej ulicy wystraszony, dziki podlotek zamienil sie w wyobcowanego, niedopasowanego obywatela. Widze to w jasnych barwach i dlatego ulica Foksal ide do mojego idealnego kraju!

Polmetek! Czas zmienic perspektywe! Czasem, jak mnie meczy Szwecja dodaje sobie otuchy mowiac, ze to w koncu nadal to samo morze (Baltyckie!) tylko brzeg inny…

To przeciez tak blisko, a w rzeczywistosci tak daleko!

Wiele rzeczy, cale spoleczenstwo wlasciwie funkcjonuje zupelnie inaczej!

Oto, w czym Szwecja jest dla mnie krajem idealnym:

Uwaga, bo gryze! Czyli dajcie mi wszyscy swiety spokoj!

Szwedzi nie spoufalaja sie z obcymi. Nie zaczepiaja sie na wzajem w autobusie, nie patrza na siebie, nie zaprzataja sobie glowy tym, jak ktos inny wyglada, nie oceniaja. Chodzac po ulicach Szokholmu dopiero poczulam, ze moge gleboko i spokojnie oddychac.

W metrze czy na salach wykladowych wszyscy siadaja jak najdalej od siebie. Ale gdy w jakis magiczny sposob uda sie nawiazac kontakt z druga osoba to zwykle okazuje sie, ze ona ani nie gryzie ani nie pluje i chetnie pojdzie na kawe. To lubie!

Zycie zaczyna sie po 70-siatce!

Z naszych polskich realiow pamietam, ze ludziom starszym nie starcza na leki, ze sa zdani na laske i nielaske swoich bliskich, sa slabi, schorowani i czekaja na spokojna, bezbolesna smierc, ktora zabierze ich z tego padolu lez. Tutaj widze siwe, wysportowane starsze panie, w zywych kolorach, na wspolnych spacerach z psami.

Zycie zdaje sie zaczyna kwitnac na emeryturze. Sa wyjazdy, wycieczki, domki w Hiszpanii, na Malcie czy w Thailandii. Marze o tym, zeby polskiego emeryta bylo stac na godziwe zycie. Zeby mial SILE na to, zeby cieszyc sie zyciem i zdrowiem na jesieni swojego zycia. Zeby dawal sobie prawo do tego, aby delektowac sie kazda chwila, ktora zostala i gwizdal koncertowo na to, co mysla o nim sasiedzi z klatki!

“Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder.” Nie ma zlej pogody, tylko zle ubrania!

Z powodu twardszych warunkow atmosferycznych, dluzszej zimy, wiekszej wilgoci i bliskosci wody skandynawowie byli smuszeni do wymyslenia sposobu na to, zeby moc przebywac na swiezym powietrzu bez ciaglej nieodpartej checi strzelenia sobie, za przeproszeniem, w leb.

Jako mama pieciolatka, ktory chodzi do przedszkolnej grupy, ktora CALY CZAS JEST NA DWORZE (utedagis) przetrenowalam juz wszystkie mozliwe sposoby ochrony przed mrozem i wilgocia. Wyciagalam niejednokrotnie moje dziecko siedzace okrakiem w blotnistej kaluzy taplajace rece po lokcie w blocie, ktore po zdrapaniu wierzchniej warstwy blota bylo suchutkie i cieplutkie. Jedyne, co powstrzymywalo mnie przed spaleniem stosu brudow byla ich… cena, poniewaz specjalistyczna odziez nie jest tu tania.

Ale zyczylabym kazdemu dzieciakowi, zeby mogl sie wytaplac, wyturlac i wytarzac w blocie! Jesli lubi. Tak w kazdym razie bawia sie dzieci w moim kraju idealnym! Nie chowaja sie w czterech scianach tylko dlatego, ze troche wieje albo kropi deszcz.

Chodzenie po wodzie.

W moim raju nie moze rowniez zabraknac chodzenia po wodzie! Zamarznietej rzecz jasna! Moze sie to wydawac mniej spektakularne ale zapewniam, ze spacery po powierzchni jeziora ktore liczy 1140 km2 przy sredniej glebokosci 13 m robi wrazenie.

Na mnie robi! Wyobrazenie sobie pokrywy lodowej o grubosci 40 cm zapiera dech w piersi. Jeszcze bardziej zapiera dech chodzenie po niespelna 20 cm lodu. Z dwoma kolcami powieszonymi na szyi, ktore maja w chwili wypadku pomoc wydostac sie na powierzchnie. Zanim zaniknie czucie w nogach…

Dreszcz emocji przeszywa mnie za kazdym razem ale z fascynacja slucham jekow lodu, ktory caly czas pracuje, przemieszcza sie nieznacznie, peka, trzaska, huczy. Jakby wyganial, a jedoczesnie zapraszal, ludzil, czarowal. Na tafli jeziora jestes wlasciwie bezbronny. Najlepiej isc w grupie ale w odstepach, rozkladac ciezar i sluchac. Mruzyc oczy przed sloncem i czekac na zasluzony kubek goracego kakao. No raj po prostu!

Återvinning, czyli recykling i stacje segregowania odpadow to wazna czesc mojego raju.

Nie chce chodzac z dziecmi po moim rajskim lesie patrzec na stare lodowki czy odpady budowlane. Nie chce potykac sie o akumulatory samochodowe i butelki. Widzialam takie obrazki w polskich lasach i wcale sie nie dziwie. Przeciez odpadow nie ma gdzie wywiezc. Z ulga slysze o specjalnych kolorowych workach, w ktorych segreguje sie w domu plastik, szklo czy metal a potem placi za wywoz. W Szwecji kazdy robi to sam, jesli kontenery i ich oproznianie nie sa wliczone w czynsz. I to dziala!

Stacje segregowania opuszczam zawsze z poczuciem dobrze spelnionego obywatelskiego obowiazku i z zalem! Poniewaz na maszyny, jakich sie tam uzywa moglabym patrzec bez konca!

Podsumowujac, tak juz jestesmy skonstruowani, ze trawa jest dla nas zawsze zielensza na cudzym trawniku. Najbardzej tesknimy za tym, czego nie mozemy miec lub w danej chwili jest dla nas nieosiagalne.

My emigranci zyjemy czesto karmiac sie wyidealizowanymi wspomnieniami, ktore po latach nieobecnosci w kraju nie maja nic wspolnego z rzeczywistoscia. Polska dzis nie jest ta Polska, ktora opuszczalam 12 lat temu...

Z drugiej strony, jakie to ma znaczenie, jesli moje wspomnienia pomagaja mi przetrwac trudny czas rozlaki?

Wszedzie mozna miec dobre zycie. Sensowne. Bogate w doswiadczenia.

To, co niesiemy w sobie, ZE soba, do tego swojego raju na ziemi, i to, kim sie otaczamy ma i tak najwieksze znaczenie.

Dziekuje tym, ktorzy wytrwali do konca!

<3

Kasia