Czuc sie piekna wydawalo mi sie zawsze niestosowne i nienamiejscu.

Czuc sie piekna w dzien urodzin Bliskiej Osoby, kiedy Ta stoi po drugiej stronie obiektywu, to juz zupelnie nieprzyzwoite!

A jednak!

Dziekuje Moniko za chec, entuzjazm i ze "klisza nie pekla" :))))

I po raz siedemnasty: 100 lat!

Att känna mig vacker har aldrig funnits på min personliga karta.

Att känna mig vacker på en väns födelsedag då denna står på andra sidan kameralinsen är ju både ohyggligt och liksom fel tillfälle.

Men ändå! :)

Tack fina Monika för idag och för bilderna!

Fot. Monika Henriksson

Love and peace within!   

Vad är det som är bättre än att sitta i en solstol och sola i mitten av juli?

Att sitta i en solstol mot slutet av augusti, inlindat i en mjuk filt, en sjal runt halsen och med en kopp varmt te i handen :)

Co jest lepsze od opalania sie na lezaku w srodku lipca?

Siedzenie na tym samym lezaku pod koniec sierpnia, ze stopami owinietymi cieplym kocem, miekkim szalem wokol szyi i kubkiem goracej herbaty ogrzewajacym dlonie :)

Jag önskar er en skön och lugn helg. Lyxig. Fylld med det som man inte hinner göra till vardags.

Att vara extrarädd om sig på helger och ta återhämtningen på allvar ger en chans att bevara semesterkänslan och orken långt in i hösten :)

Zycze wszystkim spokojnego i milego weekendu. Luksusowego weekendu. Wypelnionego tym, na co zwykle nie ma czasu w tygodniu.

"Uzywanie" weekendu do odpoczynku, do ladowania baterii, branie na powaznie potrzeby regenerowania sie moze przedluzyc znacznie efekty zakonczonego wlasnie urlopu. Moze pomoc przetrwac jesien na zupelnie innym poziomie :)

Igår hade vi en spontan kräftskiva med familjen. Det var så lyckad att vi inte har tagit några bilder :)

Med kladdiga, salta fingrar satt vi alla, från fem till åttiofem åringar, sög ut saften ur blanka röda kräftkroppar, knäckte skal och petade ut det delikata, vita köttet ur klorna.

För att inte svälta ihjäl av hunger knaprade vi på rostad bröd med tjockt lager västerbottenost på.

Det är i min mening en lyx som skapar underbara minnen och förgyller livet :)

Wczoraj zorganizowalismy spontaniczna uczte rakowa w gronie rodzinnym. Bylo tak milo i pysznie, ze nie zdazylismy nawet uwiecznic chwili na zdjeciach :)

Naszych slonych, zalepionych palcow, czerwonych, lsniacych rakowych pancerzy, bialego, mieciutkiego miesa wyluskiwanego ostroznie z twardych szczypcow. Bulionu wysysanego z rakowych odwlokow z charakterystycznym swistem rownie wprawnie przez pieciolatka jak i przez osimdziesieciopiecio latka.

Zeby nie pasc z glodu przy tej czasochlonnej procedurze pogryzalismy tosty z najpyszniejszym jaki znam, twardym, dojrzalym serem Västerbottenost.

Wspomnienie smakow, procedury, zapachu kopru i piwa, odglosu biesiady w naszym skromnym gronie w domku na wsi to w moim rozumieniu kwintesencja luksusu na codzien. Podnoszenie jakosci zycia :)

Det som fyrgyller den här lördagen är vårt köksbord just nu där G sitter och ritar, L mekar med ajfånen, M håller på med ideelt arbete och jag sitter och skriver på bloggen medan det regnar ute.

Tacksam!

Dzien dzisiejszy ozlaca dla mnie obecna chwila przy kuchennym stole, gdzie G rysuje, L rozkreca ajfona, M udziela sie spolecznie a ja pisze na blogu podczas kiedy za oknem leje deszcz.

Wdziecznosc puchnie we mnie jak dobrze wyrobione ciasto drozdzowe! :)

Mam! Telefon dotarl!

Den är här nu! Min mobil.

Po 16-stu dniach cichych, troche sfrustrowanych, troche rozzalonych, troche odcietych od rzeczywistosci, troche zatrwozonych... wreszcie jestem "w zasiegu".

Po malym zalamaniu pod koniec zeszlego tygodnia uwazam, ze zdalam egzamin z analogowosci na piatke. Nie jestem uzalezniona!

Wdziecznosci!

Efter 16 långa, tysta, smått frustrerande, smått ledsna, något verklighetsfrånkopplade dagar så är jag nu tillbaka i den virtuella verkligheten igen.

Trots den lilla dipp på slutet av förr veckan så tycker jag ändå att jag klarat mig ganska bra på att vara onåbar och gammaldags. Jag är därför inte beroende!

Tacksam!

Podziele sie jeszcze - z radosci, ze wiekszosc moich prywatnych rzeczy dalo sie odzyskac dzieki iCloude - dwoma zdjatkami z wakacji :) Celebruje pelnym rozmiarem zdjec! A co! ;)

I en glädjerush över att jag lyckats återskapa det mesta av mina privata saker (utom det senaste som inte hunnit hamna i en backup) så delar jag med mig av ett par semesterbilder, i orginalstorlek! Det är FEST! ;)

Czekam nadal z niecierpliwoscia na odzyskanie notatek, ktore w dalszym ciagu sie nie "zaladowaly".

Trzymam kciuki za technike i zycze spokojnej nocy :-*
Nu väntar jag bara på att Notes-appen ska synka och håller tummarna att allt finns kvar där.

Önskar samtidigt alla en lugn natt :-*

Mitten av Augusti.

Polowa sierpnia.

Det har alltid varit min favorittid.

Moja ulubiona "pora roku".

Till den grad att storyn i min oavslutade bokmanus börjar just en tidig augustimorgon...

Do tego stopnia, ze akcja mojej niedokonczonej powiesci rozpoczyna sie w pewien sierpniowy poranek...

Man anar att hösten har redan satt på sig galoscherna och hatten och är på väg hit. Solen kämpar på under dagen för att besegras på natten. Den kalla daggen varje morgon är i verkligheten sommarens avskedstårar. Som om den mycket hellre hade stannat här...

Czuje sie juz, ze jesien w kaloszach i kapeluszu nacisnietym na oczy spieszy w nasza strone. Slonce robi co moze za dnia  tylko po to, zeby dac sie pokonac chlodom nocy. Poranna, zimna rosa, to tak na prawde lzy lata pozegnalne. Tak jakby jednak wolalo z nami tutaj zostac, gdyby tylko...

Jag har inget emot att hösten kommer. Det finns plats och mening med den också.

Jag längtar till och med.

Nie przeszkadza mi, ze jesien idzie. Nawet dla niej znajdzie sie odpowiedni czas i miejsce.

Tesknie juz.

Men jag vill säga adjö till sommaren som varit. Stanna upp och fundera liten stund. Lägga det viktigaste extra noga på minnet. Tacka.

Mimo to chce podumac chwile nad odchodzacym latem. Pozegnac sie godnie. Zapamietac i podziekowac.

För svenska fjällbjörkar, som kämpar mot väder och vind och förblir krokiga, förvridna och jättejättestarka. Jag har länge varit förtrollad av deras kraft och skönhet.
Za szwedzkie brzozy z polnocy. Walczace z niepogoda, chlodem i wiatrem. Powyginane, pokrzywione i bardzo, bardzo silne. Od dawna zyje pod ich cichym urokiem.

Pappas odlingar som hamnar i Mammas soppa...

Za uprawy Taty w zupie Mamy...

Den plata polska marken klädd i guld. Åkrarna, höbalarna, som uttalas "balle" på den södra sidan av Östersjön!

Za rozlegle, plaskie, zlociste polskie pola, bale siana z lekkoscia jakas rozsiane. (Bale, slowo, ktore niestety nie przechodzi mi przez usta przy Szwedach! ;)

Gdansk och dess historiska och politiska märken. Den sista och första polska marken som jag står på när jag återvänder hem.

Za historyczny i polityczny Gdansk. Za pierwsza i ostatnia ziemie, jakiej dotykam w drodze do domu.

Till sist:

De krokiga, vackra vägarna ovanför målnen. Människans och naturens kamp, eller kanske SAMSPEL med varandra.

Na koniec, za pieknie i przerazajaco krete drogi nad chmurami. Miejsce zetkniecia/symbiozy/walki (?) czlowieka z Natura.

Våra dagar med La Familja, 14 personer i olika åldrar som kunnat ha kul tillsammans i 10 dagar. Nästan hela tiden <3
Za dni spedzone z Rodzina. 14 osob w roznym wieku, ktore zdolaly sie nie pozabijac przez 10 dni i do tego swietnie sie bawily <3

Koniec lata.

Deszcz przecieka przez sandaly.

Wspomnienia letnie nadal nie posortowane.

Staram sie jak najdluzej zachowac poczucie harmonii i lekkosci na duszy.

Koncze cykl z ladowarka garstka zdjec sprzed kilku miesiecy, ktore od czasu do czasu przegladam, zeby nacieszyc oczy, wprowadzic sie w stan blogosci.

Plony, owoce ziemi, odzywiajaca nas natura daja mi poczucie autentycznej blogosci i rownowagi.
Czyste, wyraziste smaki, nowe odkrycia kulinarne, oblizywanie koniuszkow palcow i cmokanie z zachwytu wokol kuchennego stolu, to jest zycie!

Sommaren blir snart bara ett minne.

Den nya veckan började med regn. Kanske lättare att återgå till vardagen så.

Sommarminnen ska sorteras och sparas innan hösten kommer men det vill sig liksom inte, i huvudet.

Jag anstränger mig att inte förlora den lätta, behagliga stämningen, harmonin inombords.

Avslutar laddarserien med en handfull bilder som jag tagit för flera månader sedan men tittat på regelbundet... för att ladda. Med behag och lust och (mat)glädje.

Jordens, naturens gåvor, den näring som de skänker oss, får mig lycklig och glad, nöjd liksom.

Rena smaker, nya upptäckter, slickande av fingertopparna och gemensam smaskande vid köksbordet, det är livet det :)

Nic tak nie cieszy serca matki jak Maluch chrupiacy swieze warzywa <3

Det finns lite som slår känslan av glädje när ens Unge knaprar på färska grönsaker <3

Zobacz wczesniejsze czesci serii Ladowarka/Se hela serien här:

Cz. 1/Del 1

Cz. 2/Del 2

Jag har nästan glömt att jag har en blogg att komma tillbaka till.

Igår kom vi hem efter en del flängande.

Idag är vi åter på landet och njuter av de sista semesterdagarna.

Det finns sååååå många osorterade tankar. Och bilder.

Prawie zapomnialam, ze w domu czeka na mnie blog.

Wczoraj wrocilismy z dlugich wojazy.

Ostatnie dni urlopu spedzamy oczywiscie na wsi.

W glowie tyle wspomnien, przemyslen nieposortowanych. Tyle obrazow.

Det är lättare att sortera bilder.

Här kommer några dagsfärska, solvarma, glädjefyllda:

Obrazy sortuje sie latwiej.

Oto kilka dzisiejszych, swiezutkich, nagrzanych sloncem, radosnych:

Tankarna dyker väl upp snart de med. När jag samlat mig lite, funderat lite.

När det tystnar lite omkring, när pulsen gått ner.

Höres!

Mysli tez beda, jak sie ustoja. Skrystalizuja.

Czekam az ruch wokol mnie zastygnie na chwile, dzwieki ucichna, zwolni puls.

Do przeczytania!

Det bästa med varje dag här är att inte ha några förväntningar och glädjas åt det som kommer i varje stund <3
Najlepsze w kazdym dniu tutaj jest brak oczekiwan i planow oraz radosc z tego, co przynosi kazda wspolna chwila <3

Mina trakter. Moje okolice.

Så många minnen. Tyle wspomnien.

Vemod. Melancholia.

För lite kraft... Za malo sily...

Men ganska bra koll på mina gränser. Ale dosc dobra kontrola wlasnych granic...

Lugnt. Glownie spokoj.

Valnötsträdet hos grannarna. Kan sitta och stirra på den i timtal. Gnugga bladen och lukta på fingrarna. Det kommer dröja flera veckor innan de hårda, gröna bollarna äntigen spricker och släpper loss det godaste som finns på denna jord: färska, krispiga valnötter, täckta med ett tunt lager beskt skin som måste pillas bort.

När jag var liten gick det bara inte att vänta. Man fick smyga in till grannarna och göma sig med bytet. Att skrapa loss den gröna, omogna skorpan var svårt. Fingrarna blev alltid gulbruna med en skarp (UNDERBAR!) doft. Färgen satt fast under naglarna i flera dagar så jag fick gömma mina händer bakom ryggen för mamma och pappa, och för grannfrun.

Orzech u sasiadow. Moge siedziec i sie na niego gapic godzinami. Mietosic liscie i wachac ostry orzechowy zapach na dloniach. Trzeba bedzie poczekac jeszcze kilka tygodni zanim z twardych, zielonych skorup wykluje sie BIALE ZLOTO, swieze, chrupiace orzeczy wloskie pokryte cieniutka, gorzka skorka, ktora koniecznie trzeba zdrapac przed jedzeniem.

W dziecinstwie kradlo sie sasiadom te jeszcze nie do konca dojrzale klejnoty i gdzies w ukryciu zdrapywalo zielona, uparta skorupke. Palce, brazowo-zielone, mocno pachnace cierpkim sokiem z orzecha trzeba bylo chowac za plecami, i przed Mama, i Tata, i przed Sasiadka.

Jag har denna gång tagit mig tid att kontemplera dessa minnen. Få kontakt med dem. Fast de ensamma, tysta stunderna har varit få.

Tym razem dalam sobie troche czasu na kontemplacje tych wspomnien. Na odnowienie z nimi kontaktu. Chociaz chwil samotnych i cichych bylo do tej pory niewiele.

Ljudet av tåget som kan bara höras genom ett öppet fönster under de varma sommarnätterna, när luftern är klar och staden sover.

Odglosy pociagow z dworca kolejowego, polozonego po drugiej stronie miasta, ktore slychac przez otwarte okno, w letnie upalne noce. Kiedy miasto i caly dom spi a ja czytam, lub pisze.

Ljudet av en skrivmaskin hos grannen. Likadan idag som för 20 år sedan.

Odglos maszyny do pisania u sasiadow. Taki sam dzis, jak przed dwudziestu laty.

Vissa saker ändras inte.

Niektore rzeczy sie nie zmieniaja.

Det är till och med samma sorts blommor, med samma skarpa, söta doft som växer längre ner på vår gata.

Nawet rabatki u sasiadow w dole ulicy porosniete sa tymi samymi kwiatami, o slodkim, mdlacym zapachu.

Det är bara de gamla människorna som försvinner en efter en.

Tylko znajomych, pomarszczonych twarzy z sasiedztwa do okola coraz mniej. 

Jag har tagit mig en förmiddag för att gå ensam genom staden. Den har blivit större, fräshare, modernare, men det är de gamla husen som jag minns från min väg till skolan som får mig att känna mig hemma.

Ucieklam w jedno sloneczne przedpoludnie na samotna wycieczke przez moje stare miasto. Ktore odmlodniale, wypolerowane, unowoczesnione, obce, nie przyciaga wzroku tak, ja te stare domy, ktore mijalam prawie 20 lat temu w drodze do szkoly. TO jest MOJE miasto, moj dom.

Hemma. Hemma är det nytt i varje hörn där med. Tom en bastu har vuxit fram efter föräldrarnas första besök hos oss :)

A w Domu, tam tez same nowosci. Wlaczam wysluzona juz saune, ktora stanela na miejscu pieca do centralnego ogrzewania, po pierwszej wizycie moich Rodzicow u nas, w Szwecji :)

Men så hittade jag en liten ask från Czechoslovakien i min mammas sylåga. Den har funnits hemma hos oss sedan jag minns. Måste vara minst 30 år gammal. Min mammas knappnålsask <3

Na szczescie sa tez i perelki. Tak, jak ta puszka na szpileczki, z Czechoslowacji, ktora znalazlam w Mamusinym przyborniku do szycia. Musi miec conajmniej 30 lat. Pamietam dzien, w ktorym pojawila sie w naszym domu...

Den används fortfarande.

I nadal sie jej uzywa w naszym domu.

Det är så mycket som jag skulle vilja ha med mig hem till mig... Den här muggen fick min nu döda Farmor som present från en nära vän till familjen för flera år sedan. Den kommer att följa med mig till Sverige :)

Wiele bym chciala "podkrasc" i zabrac ze soba do mojego domu. Ten pasiasty kubek dostala przed kilku laty moja niezyjaca juz Babcia od bliskich naszej rodzinie Przyjaciol. Udalo mi sie go wyprosic od Mamy i zabieram go ze soba do Szwecji :)

Min fina, starka, hårtarbetande Farmor. Det är hon som har kliat mig på ryggen när jag var liten. Med sina slitna, hårda, varma händer. Hon kanske såg mina Zebra-ränder innan jag fattat att jag hade några...

Moja dobra, silna, pracowita Babcia. To ona mnie drapala po plecach jak nie moglam zasnac. Swoimi szorstkimi, spracowanymi, cieplutkimi dlonmi. Moze Ona widziala moje paski zanim ja sama umialam je w sobie odnalezc...