Att behålla en hemlis som är så rolig att man nästan spricker, det är inte alls lätt!

Särskilt för en sådan som lägger ut  allt möjligt på bloggen eller på fejsbok.

Min lillasyster fyllde 30 förra veckan och jag smög ner till Warszawa, för att överraska henne och sedan även mina föräldrar med ett kort besök.

Zachowanie tajemnicy, ktora jest tak ekscytujaca, ze chce sie spiewac i krzyczec na cale gardlo, nie jest latwe.

Zwlaszcza dla osoby, ktora jest blogowym i fejsbukowym ekshibicjonista.

Moja mlodsza Siostra skonczyla trzydziesci lat w zeszlym tygodniu. Dzis mysle, ze to moze troche zuchwale, ale nie bylam w stanie wymyslic lepszego prezentu niz niespodziewana wizyta w Warszawie i miniprzyjecie niespodzianka.

Det gick inte att blogga om det och det gick inte att blogga om något annat heller, det var så pirrigt i magen!

Nie moglam o tym pisac. Ba!, bylam tak podniecona, ze nie bylam w stanie pisac o niczym innym.

Att kunna smita förbi Warszawa sådär mitt i hösten, träffa familjen, gå på teater med Systrarna och bara VARA en stund, det var en sådan GÅVA.

Moc na chwile odwiedzic Warszawe, spotkac sie z rodzina, pojsc do teatru z Siostrami, POBYC zwyczajnie kilka chwil w jesiennej, cudnie slonecznej Warszawie, to wielki PRZYWILEJ.

Jag hade med mig Gustaw. Vi njöt av 25-graders värme, höstpromenader, högläsning av barnböcker på allmänna platser, pannkakor, piroger, polska soppor på uteserveringar.

Polecialam z Gustawem. Delektowalismy sie 25-stopniowym cieplem, spacerami, glosnym czytaniem bajek w miejscach publicznych, nalesnikami, pierogami z soczewica i rosolem w ogrodkach restauracji.

Och en ledig tid tillsammans. Att visa min Son mitt sista hem i Polen, innan jag flyttade till Sverige, det väckte massa känslor, massa minnen.

Mielismy WOLNE. Pokazywalam Synowi moj ostatni dom w Polsce, moje miejsca, przed przeprowadzka do Szwecji. Wiele wspomnien ozylo, wiele emocji powrocilo.

Även om det, som väckte hans intresse mest av allt var en hög av LENsand i Gamla Stan (renovering av trottoarer ;) och en bardisk gjord v gamla böcker som han försökte att pilla ut ;)

Najwiecej uwagi mojego Pieciolatka przyciagnal jednak GLADKI piasek na Starym Miescie, gdzie wymieniano kostke brukowa ;) oprocz tego lada w pewnej kawiarni/barze, zrobiona ze sterty ksiazek, ktore G probowal wyskubac paluszkami :)

Oraz to oto "przytulne" pianino osteplowane #ZaGrolschKultury.

Att sitta läääänge och titta på när han spelar en lotsas klarinett och har Nationalteatern bakom ryggen, det fick mig att må bra.

Po koncercie fortepianowym rozkosowalam sie dluuugim koncertem na sztucznym klarnecie. Z Teatrem Wielkim w tle nawet plastikowa slomka nabiera innego wymiaru.

Lite polskt perspektiv på (känslo)livet är lärorikt och tankeväckande. Slukar bokstavlingen dessa:

Na koniec uzupelnienie wiadomosci nt. emocjonalnego zycia dzisiejszych Polakow, pouczajace i zastanawiajace. Pozeram doslownie razem z okladka!

Det tog lång tid för mig att förlika mig med, att acceptera de smärtsamma AVSKEDEN och återvända till Sverige.

Idag kan jag säga att jag är lugnare, mer accepterande, och så mycket RIKARE, för jag har TVÅ hem, inte bara ett.

Dlugo godzilam sie z ta rozlaka, z ta wieczna tesknota; trudno bylo zaakceptowac te moja ciagla NIEOBECNOSC w kraju.

Teraz niesmialo odkrywam, ze jestem spokojniejsza, pogodzona. Zaczynam czuc, ze bogace sie od tego, a nie ubozeje, ...mam przeciez DWA swoje miejsca na ziemi.

Fortsättning följer...

CDN...

Najcenniejsze jest to, co dawane z serca.
Det dyrbaraste kommer från hjärtat
<3

I znow bedzie o Elisabeth Gilbert, autorce Eat, Pray, Love.

Elisabeth Gilbert vill inte lämna mig ifred. Hon som skrev Eat, Pray Love.

Byla gosciem Super Soul Sunday u Oprah W. w zeszla niedziele i zwalila mnie z nog idealnym nazwaniem czegos, co juz dawno wiedzialam!

Isöndags gästade hon Super Soul Sunday hos Oprah och myntade ett begrepp som beskriver det jag har försökt att uttrycka sååå länge:

Perfekcjonizm, to STRACH w pieknych (wypastowanych i lsniacych???!!!!) butach!

(Perfectionism is an haute couture of FEAR)

Perfekcjonizm, to zakamuflowany w "wysokiej" modzie STRACH! Przed byciem zdemaskowanym, jako osoba NIEIDEALNA, nieuczesana, niedoprasowana, niedopietanaostatniguzik.

Perfektion är inget annat än RÄDSLA iklädd ett par lyxiga, välputsade skor!

(Perfectionism is an haute couture of FEAR.)

Perfektion är RÄDSLA iklädd i välsydda, lyxiga plagg! Som ska dölja våra SKAVANKER. För vi är många gånger för rädda att visa oss genuina, sårbara, o-"fixade".

Strach przed byciem SOBA, strach przed pokazaniem swiatu swojej PRAWDZIWEJ twarzy.

Det är en rädsla att släppa fram sitt riktiga JAG, att visa sig svag.

Smutne, ale wiaze sie to z nasza niska samoocena. Wydaje nam sie, ze jestesmy zbyt malo "atrakcyjni" dla otoczenia w naszej zwyklej, najnaturalniejszej, NAJPRAWDZIWSZEJ wersji. Dlatego stwarzamy jakas perfekcyjna = FIKCYJNA wersje siebie, podszyta strachem i klamstwem.

Sorgligt, för att det bottnar offtast i vår låga SJÄLVKÄNSLA. Vi fruktar att vi inte är "tilltalande" nog för omgivningen om vi bjuder på den vanligaste, vardagligaste, MEST SANNA, version av oss själva. Och så syr vi ihop en perfekt = fiktiv variant av oss själva, en tjusig blandning av rädsla och fusk.

Brzydze sie klamstwem.

Nie znosze udawania.

Uwazam, ze PERFEKCYJNY znaczy NUDNY DO BOLU!

Czuje ulge zdejmujac z siebie pancerz perfekcjonizmu, ktory sama nosilam od wielu lat...

Jag avskyr fusk.

Jag klarar inte av att låtsas längre.

Jag tycker att PERFEKT är lika med URTRIST!

Jag håller på och skalar av mitt egna "perfekta" skal som jag burit i åratal.

Podejmuje ryzyko!

Jag tar en risk!

Nagroda glowna to zycie nieskazone klamstwem, czyste i prawdziwe.

Czasen WYGRYWAM, czasem przegrywam! Ale sie staram!

Högsta priset är ett liv utan lögner, ett harmoniskt och RENT liv.

Jag VINNER ibland, jag förlorar ibland! Men jag är på väg!

Spojrz w moje niepomalowane oczy i zobacz w nich prawdziwa radosc i zainteresowanie, moze zadume a czasem smutek.

MNIE.

Ja tak chce widziec CIEBIE, ktory stajesz na mojej drodze i wnosisz cos cennego do mojego zycia.

Titta i mina osminkade ögon och se genuin glädje, intresse, kanske eftertanke, ibland en del sorg.

MIG.

Det är så jag vill se DIG, som korsar min väg och gör mitt iiv mer meningsfull.

Love and peace within!   

Wczoraj, 5 pazdziernika, zmarla Ania Przybylska.

Kim byla? Ile o Niej wiemy?

To w tej chwili nie ma wlasciwie zadnego znaczenia. Nie dla nas, OBSERWATOROW, ktorzy napisza R.I.P na fejsie, moze uronia lze, bo to niewyobrazalnie smutne, kiedy 36-letnia, piekna, pelna woli walki mama trzech slodkich dzieciakow... zwyczajnie odchodzi...

Mnoza sie wielokropki... Jest dramatycznie...

 Igår, den 5:e oktober, förlorade Anna Przybylska kampen mot cancer.

Vem var hon? Känner vi henne?

Det spelar egentligen ingen roll just nu. Inte för oss, OBSERVATÖRER, som skriver R.I.P på fb och kanske fäller en tår för det är så sorgligt när en 36-årig trebarnsmamma med massa kämparglöd och hopp om livet, försvinner bara sådär...

 
Ania Przybylska (zdjecie z portalu kobieta.onet.pl)

Kazda smierc jest niesprawiedliwa. Nie sposob sie z odejsciem zwlaszcza mlodych ludzi, pogodzic.

Czy przypomina nam to o naszej wlasnej PRZEMIJALNOSCI?

Jesli tak, to dobrze! W moim rozumieniu to jest jedyny SENS smierci... Zebysmy MY, ktorzy nadal mamy oddech w piersi, zrozumieli, ile mamy SZCZESCIA, ile SZANS, zeby jeszcze cos zmienic, zeby jeszcze popracowac nad tym, jak tu WCISKAC jak najwiecej ZYCIA w kazda dana nam jeszcze SEKUNDE!

Bo nie wiemy, ile ich jeszcze zostalo...

Varje död är svår att acceptera. Och påminner oss om våran egen förgänglighet.

Och där har vi, VI SOM LEVER KVAR, tur! För vi kan fortfarande ÄNDRA vårt sätt att vara, SKAPA ett nytt sätt att TRYCKA IN sååååå mycket LIV i varje sekund som ÅTERSTÅR för oss.

För vi vet inte, hur många de är.....

Proponuje, zeby dzis oddac CZESC tym, ktorych nie ma wsrod nas, poprzez jak najlepsze WYKORZYSTANIE tego, co im juz nie jest dane. CZASU na tej pieknej, slodkiej ziemi. Wsrod ludzi, ktorzy sa nam bliscy.

Jag tänker HEDRA dem, som inte finns bland oss med att TA TILL VARA allt det som de själva inte kan njuta av längre.

Moj plan, to ZYC, az sie bedzie kurzyc!   

Jag tänker LEVA så det ryker!   

Uczylam sie kiedys wloskiego, ale to nie byl moj wlasny wobor, wiec nic nie pamietam oprocz slowa undici, czyli jedenascie.

Det var en tid för länge sedan då jag läste italienska. Det var inte av egen vilja så jag minns inget, utom ordet undici, som tydligen betydet elva.

W ostatnim czasie przypomnialo mi sie przepiekne slowo "zaczerpniete" z powiesci Elizabeth Gilbert "Jedz, modl sie i kochaj", attraversiamo, czyli przejsc na druga strone.

På sistone har jag funderat mycket på ordet attraversiamo, som jag minns från boken Eat, Pray, Love av Elizabeth Gilbert, och som betyder att korsa, gå över något.

Chodze ostatnio i chodze, nogi same i niepokoj jakis wewnetrzmy niosa mnie w dluzsze i krotsze trasy...

Så jag går och går, benen och någon inre kraft bär mig framåt, på både kortare och längre vandringar...

To, ze jestem w drodze od dluzszego czasu jest jakby oczywiste. Od dwoch lat walcze i prawie nigdy nie zdarza mi sie pomyslec, ze.. chuj, nie dojde, poddaje sie! Poloze sie tutaj i poczekam, az mi mrowki wyzra oczy!

Nie! Nie mysle tak prawie nigdy. Jak do tej pory jeszcze nie stracilam nadziei. Ale nigdy tez do tej pory nie czulam, ze jestem.. gdzies blisko...

Att jag har varit på väg sedan två år tillbaka är liksom självklart på något sätt. Jag har kämpat och ger mig inte och nästan aldrig tänker jag att... fy fan, nu ger jag upp, lägger mig ner här och väntar tills köttätande myror äter upp mina ögon!

Nej! Så brukar jag nästan aldrig tänka. Jag har inte förlorat hoppet än. Men jag har inte heller kännt hittils att jag börjar närma mig något stort...

Teraz tez nie mam odwagi na stwierdzenie, ze jestem blisko "jakiegostam" celu. Natomiast niesmialo, bardzo niesmialo pozwalam sobie pomyslec, ze zaczynam powoli przechodzic na jakas DRUGA STRONE.

Inte heller nu vågar jag påstå att jag närmar mig något MÅL. Trots det börjar jag ana att jag på något märkligt sätt går över till ANDRA SIDAN.

Przekraczam jakas niewidzialna granice

Att jag passerar någon gräns

Przedostaje sie w jakis inny swiat

Att jag nosar på en annan värld

swiat nieznany. Jakies obce miejsce w ktorym JA mam znaczenie, w ktorym JA tez jestem WAZNA.

NAJWIEKSZA ZBRODNIA WOBEC LUDZKOSCI, NA POZIOMIE JEDNOSTKI, TO OPUSCIC SAMEGO SIEBIE.

en obekant värld. En främmande plats där JAG betyder något, där JAG själv också är VIKTIG.

DET STÖRSTA BRÅTTET, PÅ INDIVIDNIVÅ, ÄR ATT ÖVERGE SIG SJÄLV.

Nie, ja nie trace nadziei, ze po drugiej stronie mostu odnajde siebie.

Skad wiec te wiecznie mokre oczy?

Nej, jag har inte tappat hoppet om att jag finner mig SJÄLV på andra sidan bron.

Men varför tårar ögenen så förbaskat mycket då?

Love and peace within!   

Hur man börjar sin dag, sin vecka kan vara så olika.
Vi BEHÖVER olika saker, var och en av oss.
Men vad jag tror vi ALLA skulle må bra av, är att börja med lite EFTERTANKE.
Varför gör jag det jag gör?
Från vilken plats INOM mig agerar jag?
Vad är min INTENTION?

Jag upplever att det ger mig mer NÄRVARO i stunden. FÖRANKRAR mig i MITT liv...

Annars kan det hända att jag står på busshållsplatsen, glor på den blåa himmelen och har ingen aning vad jag satt på mig för kläder innan jag gick hemifrån, eller vart jag ens är på väg....
...
...Men det kanske bara är jag...?

Jak zaczynasz kazdy dzien, tydzien?
Kazdy z nas POTRZEBUJE czegos innego.
Mysle jednak, ze WSZYSTKIM pomoglaby chwila ZASTANOWIENIA.
W jakim CELU robie to, co robie?
Z jakiego miejsca WEWNATRZ mnie dzialam?
Jakie sa moje INTENCJE?

To pomaga wg mnie byc OBECNYM w swoim zyciu i bardziej ZAKOTWICZONYM w swoich dzialaniach.

Bez tego stoje czasem na przystanku autobusowym i nie pamietam, co na siebie wlozylam wychodzac z domu, ani gdzie jade...
...
... Ale moze to tylko ja...?

Jag minns... När jag var som mest olycklig och trasig inombords... Då trodde jag att om jag jämförde mig med andra, och om jag hittade fel hos dem... att det skulle lyfta mig.

Att jag skulle känna mig mindre dålig bara för någon annan bredvid verkade ännu sämre än jag.

Fetare, fulare, hade mer brytning...

Jag dömde folk som gjorde annorlunda än vad jag tyckte var rätt.

En granne som går jämt försjönken i sina tankar och säger alldrig hej. Vad är det för fel på henne, va?

Idag önskar jag att jag haft en sådan nära kontakt med mig själv så att jag kan gå runt utan att ta in allt och alla omkring mig...

Det finns flera exempel på tankar som sänkte andra. Ofta även ord som sades högt...

Jag gjorde inte det för jag var ett elakt monster av naturen. Jag gjorde det för att jag inte kände till något annat sätt. Det var sparsamt med beröm hemma hos mig. Jag var jämt jämförd med grannarnas barn som verkade såå himla väluppfostrade och hjälpsamma.

Att bli vuxen och att kunna använda sin intellekt för att förstå hur fel detta var hjälpte liksom inte. För jag funderade inte så mycket på det...

Det var min spektakulära krasch som blev min räddning.

Hör NI alla där ute! Vänta inte på kraschen. Lev era liv IDAG och låt andra göra det också. Det är trots allt mer som vi har gemensamt än vad som skiljer oss åt.

Pamietam ten czas, kiedy bylam najnieszczesliwsza, kiedy bylam najbardziej wyniszczona od srodka… Wydawalo mi sie wtedy, ze bedzie mi lepiej, jesli tylko znajde do okola mnie wystarczajaco duzo osob, ktore sa grubsze, brzydsze, gorzej ubrane, mniej utalentowane, niz ja. Myslalam, ze ja automatycznie stane sie lepsza, bardziej wartosciowa.

Love and peace within!   

Min älskade Man, den klokaste, snällaste och envisaste person jag vet HATAR lokaltrafik. Särskilt bussar. Mest av allt de tre nummer som kan ta oss hemifrån till tunnelbanan mot Stan.

Maz moj ukochany, najrozumniejsza, najmilsza i najbardziej uparta osoba jaka znam, NIEZNOSI komunikacji miejskiej. Zwlaszcza autobusow. A ponad wszystko tych trzech numerow, ktore dowoza nas spod domu do stacji metra.

De dagarna som M inte cyklar till jobbet vaknar han med olust i kroppen. Han vet redan i duchen, att hans buss kommer att vara försenad. Eller så kommer alla tre nummer komma på en gång, två minuter före tidtabellen och han kommer behöva vänta en kvart på nästa chans. Eller så blir han tvungen att ta en PROMENAD på 20 minuter.

W te dni, kiedy nie jezdzi do pracy rowerem, budzi sie z grymasem na twarzy i juz pod prysznicem wie, ze autobus mu ucieknie. Wszystkie trzy podjada jednoczesnie, podczas kiedy On bedzie gnal na zlamanie karku pod gorke i przez ulice, a i tak nie zdazy. A kolejne dopiero za kwadrans. I co wtedy? Spacer! Cale 20 minut!

Jag skrattar lite åt honom, för "mina" bussar brukar oftast komma i tid.

Czasem zartuje sobie z M z tego powodu, bo "moje" autobusy zwykle podjezdzaja na czas.

Men jag blev så glad imorse, för bussen har åkt iväg utan M även denna gång, men han tog sig en promenad i morgonsolen som brottades med den tjocka dimman, och han GILLADE den.

Dzis rano bardzo sie ucieszylam, bo nawet tym razem autobus podjechal bez niego... Dzieki temu byl spacer; w sloncu przedzierajacym sie przez gesta mgle. Przepiekna. Duzo przyjemniejsza niz czerwony przegubowiec. Spacerowicz sam sie przyznal, ze sie PODOBALO :)

Det är verkligen SÄLLAN att ALLT är SKIT.

Vi SER det vi VÄLJER att SE.

Och till sist: Vi DRAR till OSS det vi TÄNKER på.

Niech mnie kule bija, ale RZADKO jest tak, ze WSZYSTKO jest do D....

Czesciej jest tak, ze widzimy, to co CHCEMY widziec.

I jeszcze: PRZYCIAGAMY do siebie to, o czym sami MYSLIMY.

Love and peace within!